Livet

Oj vad det går fort...från att började jobba i juli sen nu i vinter månaden.Vid denna dag så packade jag min väska till Brasilen hålde på att väga den fram och tillbaka.Helt galet vad nervös man var men ändå spännande för man bara hade väntat i flera månader.Nu känns som att vi skulle kunna göra de till en grej varje år.Men man har ju inte de pengarna på banken som man kanske skulle vilja ha,det bästa är nog att spara och resa i sommar.Så man kan göra det när andan faller en på plats när det är tid att göra en om resa till mitt dröm land Brasilien som står mig när om hjärtat också.Just nu är det dags att vila för en för denna dag som har gått.detta kan vara mig helt avslappnade en fredag kväll kanske inte så sminkad som ja kan fixa mig utan att vara de på ett naturligt sätt.Jag är enkel och känner mig trygg kanske uppfattar folk mig ibland som vimsig,glad,speciell.Men jag är Karin inte perfekt utan helt enkel bra på min stark på det jag kan bäst.Det är även du som läser detta utan att jag vet vem du än är som tittar på min blogg.