Jag har uppleft något många olika känslor nu på sistone av olika personer i mitt liv.Bland olika ställen som jag kan lära mig av.Där jag står nu så känner jag mig säker vem jag är vad man kan göra.Om olika samman hang kommer upp.Visa av de saker måste man låta bli att göra nått åt.Eller så höja sin röst!.Folk måste nogna mera i deras liv och kropp.Hur de tänker.Jag känner mig inte svenska de vet de på mitt jobb.De sa till mig förra året i en fin sång när jag fylde 30 år.Att jag är deras Bolivia tjej för jag är det.Även att jag född i Sverige på pappaer och pass mera.Jag vet att jag krockar med olika personer som skiljer från mig.Hur jag tänker som person i mitt arbete eller personlighet.
Hur jag är i olika sammanhang.Men jag tänker inte låta någon trampa ner mig för jag tänker annorlunda.Om det är privat eller nått annat samanghang.Ibland kan jag bli frustrerad på folk som kör sin egen väg och inte säger nått för de tror veta bäst!...!Då får de tänka så om sig själva..Jag är Karin och har jobbat med barnomsorg i 9år nu!
Jag är stolt över mig själv,de finns ingen på mitt jobb som har en sådan fantasi som jag i sagor m.m.
Kan vara spontan och vara utanför ramarna,låter inte nått barn tvingas att göra nått som man inte vill.Men i tema grupperna måste alla göra de pedagogerna har tänkt i planeringen.
Vet inte om detta låter konstigt i era öron.
Detta är mina tankar och funderingar trevlig helg.